La Reine est Morte, Vive Le Roi

Så var ett decennium av regerande över.

Tiden fastnade

Fantasin, viljan, orken och energin tycktes efter semestern vara som totalt bortblåst. Höstkänslan satte sina vassa klor i mig och kastade sig liksom över mig. Jag gjorde tappra försök till återupplivning men det var förgäves. Lika bra så att säga "go with the flow". Men så igår verkade det som om energin kom tillbaka. Efter ett besök på IKEA blev det bokhyllemontering och uppackning av de sista 10 flyttkartongerna sedan flytten till landet för 2 år sedan. Böcker, böcker, böcker. Det var som att vandra i tiden att gå igenom alla böcker sedan de tonåren och fram tills idag. Vad min smak verkligen har ändrats. När jag till slut hamnade vid Disneys bokklubb och Kalle Anka var det dags att avrunda uppackandet. Jag har sedan dess tyckts fastna i 70, 80-talet. Var idag på utbildning i landstingets nya journalsystem, ett system som verkade komma från Windows 3.1 tiden t o m min gamla Amiga 5000 hade bättre gränssnitt än det programmet. Lunchen intogs i hospitalets vackra 70-tals restaurang och till lunch blev det Flygande Jacob och pilsner. På väg hem funderade jag över om min make hade förberett middagen inför min ankomst till hemmet men jag äntrade mitt ensamma kök från 1975 med sin bruna/gula korkmatta. Ingen färdig middag. Insåg snart att om det skulle bli middag så skulle jag stå för denna. Maken föreslog fiskpinnar och potatismos. Jag orkade inte ens protestera men potatismos kan du glömma tänkte jag. Dängde ett paket djupfrysta fiskpinnar täckta av permafrost i spisen. Det fick bli makaroner som tillbehör istället. Ja ack kära tid. Ticka framåt, kryp om du vill men jag vill slippa detta lata, läskiga decennium. Placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se

I ett provrum

I Ullared, på ett stort varuhus, i ett provrum för att hämta andan. Dammråttor, mammor och fruar som ger råd, slammret av galjar, kundradio. Orkar jag mycket längre till?

Följ Sadoma direkt i din mobiltelefon

Besvikelse och fulhet

Allt är inte guld som glimmar. I vårt trötta tillstånd kom vi fram till IKEA. Spatserade runt på hyllavdelningen och så hittade vi våran bokhylla. Besviken jag såg att den inte hade alls den mörk mörkbruna färgen som fanns på hemsidan. Två nyanser brunt till och den hade varit perfekt. Vi tvekade en stund, ska vi köpa eller inte. Vi bestämde oss för att avvakta. Ordet "avvakta" betyder egentligen i vår familj att vi helt enkelt skiter i det, totalt glömmer varje tanke på det vi skulle "avvakta" om. Troligen väljer vi att avvakta för att vi helt inte ska känna någon ickeköpsångest eller nederlag. Man lämnar helt enkelt ett öppet fönster, en liten brasklapp och en väg till att ångra sig. Tyvärr kan det där med att avvakta slå tillbaka. Som när jag verkligen vill köpa någon livsviktig pryl, typ playstation. Då tittar maken lite snett, rynkar på näsan och säger "jag tycker vi avvaktar lite". Annars fyndade vi på ganska bra. Det blev två klädrollers, en nackkudde att ha i bilen, två kokböcker och två påsar vissna blad som påstods lukta underbart.

Är detta semester?

Jag har för visso inte officiellt påbörjat semestern. Jag har två dagar ledigt först. Meningslösheten infann sig idag och jag och maken stod rådlösa inför den stundande ledigheten. Fem timmar senare sitter jag i bilen på väg till IKEA, Frälsningsarmens skiva med Barnatro skvalar i bakgrunden. Är detta verkligen semester undrar jag stilla.

Följ Sadoma direkt i din mobiltelefon

Serviceminded

Så var det dags för besiktning av husvagnen. Med hjärtat i halsgropen for vi iväg till Bilprovningen. Jag hade med omsorg valt Varbergs station då jag tycker de är sympatiska och väldigt trevliga. Jag testade ju Bilprovningen i Falkenberg sist men där blev jag så kallt bemött. Det var mera som en obduktion än en besiktning. Vid efterkontrollen senare i Varberg gick det hur bra som helst och kaffe blev man bjuden på. Maken hade fejat och fixat med vagnen hela gårdagen, bytt lampor och smort upp. Lampor blinkade och lyste. Han la sista handen vid vagnen och så bar det iväg. Väl framme så upptäcker vi att bromsljuset blinkade istället för blinkersen. Jo, vi hade i all hast monterat glaset på fel håll. Snabbt som attan ut ur bilen, in i vagnen, hämta skruvmejslar. Vi stannade bredvid en lastbil vars chaufför såg bekymrad ut. Jag riktigt såg hans vånda inför våran tur i besiktningshallen. Blipp, blipp och vårat registreringsnummer lös upp med stora ilskna bokstäver. Jaha bara att köra in då. Maken körde. Jag gick bredvid. Hälsade artigt på besiktningsmannen. Han nickade tillbaka. "trött och varmt på jobbet tänkte jag". De var tre personer, en kille nere i gropen, en smal norrländsk kille och en lite kraftigare. De började med att blinka. Jodå det blinkade gult på höger sida. Bromsa, tjocka gubben stod bakom husvagnen. Han skrek till "näe, osäker funktion på det här!". Norrländske killen tryckte in kontakten i bilen.. nu fungerar det sa jag, "näe näe osäker funktion på det här" sa tjocka gubben. Ja men det har väl erjat i kontakten. "ja man det ska fungera till 100% ute på vägarna". Jo det är klart men testa igen då sa maken, "näe osäker funktion" ropade tjocka gubben till den norrländske killen, ja men det lös ju nu 4 gånger på raken sa maken, "ni får göra något åt det" sa tjocka gubben buttert som om vi just förolämpat hans mamma och med tre korta steg gick han igenom dörren där det stod personal med stora bokstäver. Vi gick till den norrländske killen, han förklarade vänligt och oerhört pedagogiskt att kontakterna kan erja och men om ni smörjer upp så är det nog inga problem. Bromsarna tog lite för lite och jag antar att ni inte varit ute så mycket med den sista tiden, men ut och kör med vagnen ett tag så ska ni se att de får bättre grepp. Det nödvändiga var överstökat. Vagnen gick igenom.

Arbeit ist das halbe Leben

Jaha då var det dags igen efter bara en dags ledighet så ska man tjäna Gud för det är nog så jag ska se på saken. När jag öppnade mitt lönekuvert var som som om jag höll på att sugas in i tomheten. Jag tittade långt in och tillslut ropade jag desperat om det fanns någon extra nolla som kunde lägga sig bakom lönesumman men inte ens ett eko kom tillbaka. Men så är jag ju så mycket ledig anser säkert min högt prisade arbetsgivare. Varje vecka får jag ju minst 2 dagars ledigt och har jag tur sammanfaller de dagarna intill varandra t e x tisdag-onsdag. Jo förutom om du jobbat helgen för då blir det tisdag, torsdag men två dagar får jag i alla fall. Man kan alltid vara tacksam för något i livet. Vårt vaksamma Väktarråd har framfört ytterligare besparingsförslag. -Minska på personalens arbetstid och överlappningstid. - Mycket klokt *stående ovationer* -Minska på arbetstiden. - Mycket klokt *stående ovationer* - Ej bevilja övertid i efterhand - - Mycket klokt *stående ovationer* Våran högt älskade ledare Storayatollan har naturligtvis lagt sin älskvärda hand över förslaget och vi alla ropar högt av glädje. Det innebär för mig som arbetar 100% att jag får 3,125 extra arbetsdagar per 10 veckor. Rent praktiskt innebär det ungefär att jag på 10 veckor får 1 ledig dag var tredje vecka och där emellan 2 lediga dagar/vecka OCH har jag tur så kan de veckor där jag har TVÅ lediga dagar sammanfalla i följd, WOW! Jag tackar Ers älskvärdhet Storayatollan för detta kloka upplägg. Hur jag sen ska minska på min övertid genom att inte förändra något i min arbetsvardag annat än att springa fortare, göra saker slarvigare och se lite mellan fingrarna är för mig helt obegripligt. Ska jag ringa min chef kl:22.00 och fråga om lov att jobba över då jag måste behandla ett lungödem eller hjärtstillestånd. Eller ska jag be om lov att jobba en halvtimme övertid varje gång jag måste stanna kvar för att det inte finns någon annan tid att utföra mitt administrativa arbete? Det är tyvärr inte så i vården att man kan hoppa över lite journalföring tills nästa dag eller nästa arbetspass. Det vore att sätta patientsäkerheten ur spel och åtsidosätta svensk lagstiftning. Lösningen som jag ser det är att ändra innehållet i arbetet. Göra det som Väktarrådet hela tiden bemöter en med när man tar upp frågan, "arbeta lite smartare". Smart är att reducera min arbetsbörda. Utföra rent "sjuksköterskearbete". Byta perifera infarkter, dela läkemedel, planera socialt, ömsint vårda patienterna, observera medicinska tillstånd och utföra medicinska ordinationer, ect, ect. Dela ut gröt, städa, utföra icke akuta transporter till röntgen och laboratorie osv får någon annan syssla med för det hinner inte jag. Jag mår dåligt när man idag måste prioritera bland basal omvårdnad. Saker som egentligen borde vara mänskliga rättigheter i Sverige. Ska patienten gå på WC och resten av de 14 patienterna äta kall mat eller ska patienten kissa i blöjan? Ska patienterna äta varm mat eller ska jag ta de akuta proverna? Ska jag ge läkemedel på rätt tidpunkt eller så jag hjälpa patienten att byta den nerbajsade blöjan? Ska jag överhuvudtaget kunna sätta mig ner i tio minuter och pausa för rasten kan jag inte ändå ta ut eller ska vi vända på de patienter som inte klarar vända sig själva och som vi inte hunnit att vända och inte kommer att hinna vända senare under dagen/kvällen, så de inte utvecklar trycksår? Egentligen så är väl önskeläget att ha 4-5 patienter och hos dem tillsammans med en undersköterska göra allt. Allt från att ronda till att hjälpa dem att äta men dit har Sverige inte ännu kommit, i varje fall inte den offentligt skattefinansierade sjukvården. Undrar om man skulle bli politiker????? Tills dess får man se sig utsedd av Gud och Storayatollan och utföra stordåd tills man faller bort. Trots allt så lyder ju vårat valspråk "Arbeit ist das halbe Leben" eller som Google translate översätter "Arbete är halveringstiden". Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se!

Plikten framför allt

Så har man gjort sin medborgerliga plikt och lagt sin röst till Europaparlamentet. Nu ska jag med Guds Nåde göra min samhällsmässiga plikt och vårda kranka, halta och lytta.

Félicitations Norvège

Jaha, grattis då...

Bästa fröken "en-säng"

Satt och förundrade mig över alla elektroniska korrespondenser man får skickat till sig. I min inkorg ramlar det in ca 15-20 mail om dagen. Det är inbjudningar till diverse TEMO-undersökningar, senaste rabatterbjudanden i min matvaruaffär, dagens 10 viktigaste IT-händelserna i världen (enligt min datortidning i alla fall), samt ett och annat kvasipersonligt e-mail från mina kära vänner. Oftast kopierat och vidarebefodrat i 7-8 steg innan den anlände min blyga brevlåda och dessutom står jag inte ensam som mottagare, allt som oftast får man verkligen anstränga sig för att ens hitta sitt eget namn bland mottagaradresserna. Man kan inbilla sig att dessa brev innehåller någon form av ömsint tanke från avsändaren. En liten stilla hälsning mitt i ens eget elände... och så klickar man på den obligatoriska PowerPoint-filen. Vad får man se? En personlig komponerad hälsning, ett ljus i mörkret eller en utsträckt hand att ta fasta på som en blinkande fyr i mörkret? Fuck NO... Det är flashande änglar med harpor, det är kattungar och hundvalpar som ligger ihopkravlande med en undelat som om tidelag vore det mest naturliga i världen. Allt till en sorts plastig stråkmusik eller något pianoklinkande ljud i bakgrunden. Som om detta inte vore nog. Om man nu verkligen njöt av dessa elektroniska änglabokmärken eller kattungar så poppar det ständigt upp texter som "lev i nuet, älska dig själv, var rädd om dig, lev varje minut som om den vore din sista" bla bla bla osv... dessutom i någon illgul färg och typsnitt stora som hus. Man får panik och försöker minnas var ESC-knappen befinner sig innan spyan nått förbi svalget. Egentligen misstänker jag att dessa små .ppt filer som skickas kors och tvärs över jordklotet enbart är till för att döva avsändarens egna ångest. Vilket är effektivast? Tänka på en specifik vän eller familjemedlem i taget eller tänka på alla 625 stycken på en och samma gång och dessutom samtidigt skicka en hälsning?! Jag blev därför smått exalterad när jag i min inkorg såg ett till synes mycket privat mail från okänd avsändare. ------------------------------------------------------------------------------ From Miss Aminata Abed. Dearest One, Please do reply me with this email address above for more details about this transaction. I am Miss Aminata Abed young medical student from Cote d’Ivoire West Africa. I would like to go into a partnership with you; it is my pleasure to contact you for a business venture which I intend to establish in your country. Though I have not met with you before but I believe one has to risk confident in succeed sometimes in life. There is this huge amount ($10.500, 000, 00 Dollars) Ten Million Five Hundred Thousand United State Dollars which my late Father deposited on my name in the suspense account with one Bank here in Abidjan before his Death. Now I have decided to invest this money in your country or anywhere safe enough outside Africa for security and political reasons. I want you to help me claim and retrieve these fund from the Bank and transfer it into your personal account in your country for investment purposes, since the money is deposited in the suspense account I can not have access to the fund until it is transferred out from the account that is why I am contacting you to assists me and see that the Bank transfer the money into your personal account for to me to leave this country and meet you over there. I am honourably seeking your assistance in the following ways: 1) To provide a bank account into which this money would be transferred to. (2) To serve as a guardian of this fund. (3) To make arrangement for me to come over to your country to further my education and to secure a resident permit in your country. If you can be of assistance to me I will be pleased to offer you 10% of the total fund, and again we are going to invest together and share what ever profit we make together, I want you to get back to me as soon as possible so that I will tell you what next step to take to enable us conclude this transfer. I am waiting for your soonest response. Yours Sincerely, Miss. Aminata Abed. ------------------------------------------------------------------------------ Bästa fröken A bed! Jag vill ta mig friheten att svara Eder här. Jag tackar ödmjukast för er korrespondens. Det värme mitt hjärta att höra från er. Jag måste tyvärr meddela att något partnerskap vore omöjligt då jag redan befinner mig i ett och min make och jag är dessvärre inte några inbitna polygamister. Jag håller fullständigt med dig att ibland måste man bara ge sig in i livet djupa mysterier och ta risker men jag är av den uppfattningen att man alltid skall använda skydd. Själv förordar jag kondom eller som det så folkligt heter preventivgummi. En annan viktigt sak är att vaccinera sig ordentligt. Jag kan även rekommendera en påse malariatabletter speciellt om du befinner dig i väst Afrika där jag för övrigt själv missionerat. Tyvärr så är räntan på lönekontot så usel här i Sverige och min lön från landstinget så ytterst blygsam så jag har helt från Gud anammat mitt kall som sjuksköterska. Avseende utbildning i Sverige så är redan en massa förskolefröknar varslade och vårat utbildningssystem äro totalt nedrustat så någon vidare utbildning kan inte bli aktuellt. Jag är ytterst tacksam för de 10 procenten och våra tydligen gemensamma framtidsplaner. Jag ser med stor glädje och tillförsikt fram emot vårat första möte. Ska vi säga vid kl:11 hos mig? Men kom ihåg kära du att hos Sadoma kan ingen höra dig skrika... Edran trognaste nyvunna vän Sadoma Creutzfeldt Jacob Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se!

På tur

Så under en av våra massa bilburna "utflykter" hamnade vi i Svågetorp. En bubblande gryta av kommersiell gegga och nu IKEA eller varjefall början till den det nya helgnöjet för merparten av alla skånska medelsvenssons.Välkommna

Följ Sadoma direkt i din mobiltelefon

på besök

Året var 1994 och gallerian på bilden ska föreställa Burlövs center. Strax innanför dessa väggar köpte jag min första mobiltelefon. Nu 15 år senare lyckades min söstra och jag pussla ihop våra schema för en liten miniweekend. En weekend med bara kaffe, the, chips, äppelsprit, filmer och billigt rose'vin....och maybe kommer jag att orka blogga vidare.

Följ Sadoma direkt i din mobiltelefon

Lördagskväll

Äntligen lite glitter i denna Melodifestival med Lili & Susie. Mina favoriter som bidrar med lite stabilitet och svensk folkhems känsla. Även Måns Zelmerlöw höll hög klass. Cookies n Beans passar på en countryfestival i Nashville och resten av gänget kan gå hem och lägga sig. Okej jag måste lite medge att H.E.A.T hade en klämmig text och jag kan ge några poäng för deras eminenta frisyrer. Något sådant har man inte sett sedan högstadiet. Fast lite mera glitter hade jag gärna sett, min söster Ewlos tipsade om:

Jag och min käre vän, Medulla oblongata

Jag har fått många kommentarer om min sporadiska uppdateringsfrekvens. Jo tyvärr är jag lite lat. Bakgrunden ligger nog i att jag helt kopplar av nästintill hela hjärnans funktioner, allt förutom Medulla oblongata och dess 31 par spinalnerver. Jag kör enbart på tomgång knappt medveten om min egen existens. Egentligen börjar denna process redan i omklädningsrummet. Vilket ibland leder till att jag titt som tätt låser mig ute som i sin tur får förödande konsekvenser som att jag inte kan komma hem, inte ens in i bilen eller tillbaka in i omklädningsrummet eftersom jag glömt nycklarna i klädskåpet och låst in passerkortet. Detta brukar vanligen upptäckas strax efter den tjocka ståldörren smällt igen bakom mig. Panikartat letar jag efter kollegor som jag misstänker ha samma omklädningsrum. Men försök själva hitta en omklädningsrumskollega bland 100-tals medarbetare och på jourtid. Inte lätt... Man får helt enkelt famla runt i korridorerna i hopp om att någon kan dyka upp. Hitintills har jag haft tur så att någon vaktmästare varit inom synhåll. Tyvärr, för mig ska jag säga, så har vaktmästarstammen föryngrats på senare tid och vissa har ännu inte haft nöjet att få träffa ers undertecknad vilket medfört en viss tveksamhet från deras sida. Trots allt kunde jag ju varit en obehörig på väg att bryta upp skåpen. Sedan bilfärden. Den verkar gå på automatik, jag vaknar plötsligt upp hemma och kan inte minnas hur jag körde för att komma fram. Tur att min Oblongata vet vägen. Väl hemma så slänger jag mig i soffan för 20 minuters tupplur, men man får passa sig. Minsta millisekund utöver 20 minuter eller ettusentvåhundra sekunder så förvandlas jag till en zombie för resten av kvällen. Men mikrosömn är perfekt. 20 minuter och man är som ett brandlarm igen. Det kan också hjälpa att man har en sambo som tjatar på en att vika tvätt eller annat ovidkommande hushållsarbete. I morgon bär det iväg med svärföräldrarna till Tyskland för lite shopping. Egentligen inte så jätteentusiastisk eftersom det är min lediga dag denna vecka men eftersom jag har svårt att säga nej till folk så får man skylla sig själv. Jag får bara hoppas att min kära Oblongata är på alerten. För övrigt har ingen speciellt hänt i livet. Undrar ni över taket så kan jag rapportera att det är nästan klart. Skorsten, ventiler och vindskivor ca 15% av arbetet kvarstår. Underligt med hantverkare. Det som förra takfirman tagit 5 månader på sig att göra har nuvarande gjort på tre dagar trots mycket arbete. Så snart kan Vajjan och jag baka igen. Nu ska jag packa lite och förbereda avfärden och sedan sussa. Tills vi ses igen , sköt om er alla! Sadoma

Nytt i all hast

Skrivandet här har varit ytterst sporadiskt. Jag har helt enkelt inte hunnit eller orkat. Det sista av 2008 tog musten ur mig och jag hoppas nu att det gamla året har lagt sig för att dö för all framtid. Året rivstartade med sjukdom och elände därpå följde husrenoveringar med diverse problem med hantverkare och firmor. Ohederliga hyresgäster och folk som inte betalar räkningar och skulder. 211 dagar har jag arbetat, dvs 57% av mitt liv under 2008. Egentligen inte så tokigt när man gör om det till siffror så här. Jag är ingen stor anhängare av nummerologi men rent allmänt så brukar jag ha tur när det gäller udda siffror så 2009 bör ju bli kanon. Tilläggas kan att undertecknad redan vunnit 25kr på fyra Trisslotter i rad. I och för sig är fyra en jämn siffra men om man delar fyra med Pi så blir det ytterst ojämnt. :-) Nu skall jag gräva ner mig i 80-talet och äta Macaroni and Cheese eller Makaroni-låda och ett par avsnitt ur tv-serien "Svenska Hjärtan". Kanske det passar bättre med fondue?