Morgonstund har guld i mun

Hjääälp!

Jag har suttit och "mornat" mig i godan ro för att  nu i panik upptäcka att klockan är tre på eftermiddagen.

Syster Sadoma har placerat sin blogg i Långås på bloggkartan.se!

Förnya förändra eller varför orka?

Tjeeena på er mycket få läsare om ni ens finns?!

Funderat lite på att avsluta bloggen. Sadoma kan ju inte skryta med att hen är en särskilt aktiv bloggare eller ens bra på att skriva. Funderade egentligen på varför jag ens finns här. Egentligen tror jag att det mest är för att lätta lite på huven. Få en liten stunds avbrott och göra något annat, inte för att jag är värst intresserad av att skriva utan mest för att jag kan och har möjligheten. Låter rätt rörigt. Kanske syster Sadoma bör lägga sig i stället.

Sadoma har placerat sin blogg i Långås på bloggkartan.se!

Återvinning på hög nivå

Jag har sedan jag varit i Malmö inte orkat åstadkomma ett skvatt. Det har bara varit en enda lång väntan på att maken skall komma hem så vi kan äta middag och sedan gå och lägga oss. Väldigt icke produktivt. Men sedan i lördags har jag återfunnit mina krafter. Legat och krälat i rabatterna hela helgen ända fram till 19-20 tiden på kvällarna. Idag har jag slängt eller rättare sagt återvunnit vårat gamla plåttak och stuprännor. Fyllt släpkärran och kört fram och tillbaka med 0,24 ton plåt. Stena Metall betalade hela 784 Riksdaler, på tippen hade jag säkert fått betala för att bli av med det. I oktober i år är det 63 år sedan statarsystemet avskaffades (but who's counting... :-). Det är lite synd för vi hade verkligen behövt hjälp på gården men i dag är det makens första semesterdag. Det ska bli skönt att äntligen vara två om saker och ting här hemma. Förhoppningsvis blir det roligare med trädgårdsarbetet när man får lite hjälp. Äntligen slipper jag också att laga mat varenda eviga dag. Jag hade gärna haft en piga till sådant, dessutom är ju huset utrustat med en pigkammare. Vi försöker också hyra ut våran affärslokal till någon intressant och lämplig firma/person. Vi får hoppas att det är någon som är intresserad. Nu ska jag spisa och njuta av kvällen.

Arbeit

Precis nedkommen från vinden. Satt och slösurfande innan arbetet men värmen blev olidlig och ögonen började gå i kors. Antingen så gällde iskalla dropp intravenöst eller nerkylning. Så kom jag ihåg att jag köpt en snygg fläkt när vi bodde i lägenheten. Inte vilken fläkt som helst utan en med super kapacitet. Den är som en stor byggfläkt när den startar och låter som ett propellerplan. Det är nästan så att man måste skruva den i golvet för att den inte ska fara i väg. Vi hade extremt varmt i lägenheten typ 250 grader men om vi hade 250 grader där så har vi nu 670 grader i huset. Jag lyckades baxa ner fläkten genom vindsluckan, balanserandes på en stege. Nu sitter jag här förnöjt och svalkar mig. Omkring flyger diverse papper och Post-It lappar men jag känner mig lite svalare. Nu ska jag bara orka arbeta också. Allting tycks vara en väntan på att få arbeta. I varje fall känns det så idag. Jobbhelg. Egentligen gillar jag att jobba helg. Vara helt för mig själv och fatta mina egna beslut. Troligen skulle jag må allra bäst om jag inte hade några arbetskamrater alls men jag måste ju erkänna att det är ju lite trevligt att ha någon att prata med då och då men jag antar det är det som snabbtelefoner är till för. :-) Med panik på tangenterna valsar mina fingrar runt bland bokstäverna för nu måste sängen bäddas, tvätten hängas upp, locket läggas på brunnen, hundarna köras till svärföräldrarna. (jo det är sanning det där med brunnen)

Tack ska ni ha, Hej!

Morgonens Alarm

Klockan är 07.00, visserligen torsdag men ändå ledig dag innan helgens arbete. Hundarna börja skälla lite och man vaknar sömndrucken till. Det är ju bara byggnagsarbetarna som kommer, inget att bry sig om. Jag bestämmer mig för att somna om en stund till. En stund senare går larmet av. Hela huset väcks av en siren så hög så att öronen börjar blöda. VA? Vad har jag gjort? Var är jag? Travande försöker jag springa till centralenheten som är väl dold. På vägen dit ramlar jag över hundar, katter, mattfransar. Var är den nu? Vad gör jag? När jag kommer fram noterar jag att den håller på att larma iväg. Jag drar i panik ut väggkontakten. Det hjälper inte den fortsätter... J-vla skit. Batteridrift. Hur stänger man av?? Jag är slö i hjärnan, letar efter instruktionsboken. Efter nervöst bläddrande hittar jag. "Återställning av utlöst larm" Diverse knapptryckningar och koden.... Väntar... inget händer... Trycker en annan kod som man skall trycka när larmet ej är igång. Det verkar fungera. Tutandet slutar. Jag går och lägger mig igen. Tänker på arbetarna i källaren. Kanske skulle ner och förklara... Telefonen ringer Jag svarar skärrat, mitt telefonnummer. -"Det är från Securitas vi har emottaget ett larm från fastigheten... vänligen uppge återkallningskoden..." -"Jaha" säger jag. "Jo ni förstår..." börjar jag svamla ni kan inte ha fått den ännu för jag skrev på avtalet i går och skickade den på posten. De tömmer inte lådan fören halv sex och ni bör ju ha fått kuvertet idag men inte så här tidigt. -"Har du någon kod?" säger damen i luren lite tröttsamt. -"Ja jo visst har jag en kod men hur vet ni att jag har den koden som jag säger?" Jag märker hur damen blir mera otålig. Tänker att snart lägger hon på och skickar ut väktare. Fast de sa ju igår på telefon att de kommande 2 veckorna är en inlärningsperiod och de har lite mera överseende och tålamod. Jag stammar tveksamt fram min återställningskod i luren. Försöker låta övertygande om att det är faktiskt jag som är ägare till huset och jag bor här. Vill skrika ut: "JAG BOR HÄR, LOVAR! JAG ÄR INGEN TJUV!" Damen säger nej du har nog rätt vi har inte fått dina dokument ännu men nu vet jag att det var falsklarm. Ha en bra dag! Hej då! Med ett klick la hon på luren. Klockan: 07.15. Jag vill bara låsa in mig i ett mörkt rum. Dra täcket över huvudet. Usch ska det vara så här jobbigt varje gång. Jag vill inte vara alarmerad längre.

I am alarmed

Ledig dag och 50 grader varmt utomhus. Stranden tänker ni men Sadoma tänkte, idag ska jag ägna mig åt att installera villalarmet. Efter många svettiga stunder, borrande och svärande så var alla detektorerna på plats. Sista momentet att dra fram kabel från sirénen till centralenheten. Denna är dragen genom ett par väggar och när jag stod vid centralen och dragit ut sladden till lagom längd vänder jag mig för att hämta ett verktyg. När jag vänder mig tillbaka är sladden tillbakadragen. Drar ut den igen men någon drar emot, hårdare och hårdare. Till sist blir Sadoma förbannad och smyger tillbaka, där står Mosse, katten alltså och tycker det är döroligt att dra sladd!!! Sadomas tålamod äro kort vid detta lag så Mosse blir tillfälligtvis förvisad till sovrummet. Till sist programmering av larmet. Tyvärr kom vi inte så bra överens centralen och jag för kvinnan i burken, (ja automatrösten i centralenheten alltså) lämnade inte samma svar som det stod i instruktionsboken. Inte bara det hon svarade olika för varje gång. JO jag tryckte på exakt samma knappar hela tiden. Men till slut så bad jag på mina bara knän, fungera nu så kan vi kanske hitta på något nån kväll! Jag kysste enheten ömt. Då fungerade det. Nu antar jag att jag måste gå på date med centralenheten. Måste skaffa ett namn på henne först, "Nettan" kanske? Men nu ikväll kan jag i varje fall gå till sängs invaggad i en falsk trygghet att ingen kan överfalla mig. Livet är nämligen endast en kuliss. ;-) God natt och jag säger som min idol Hyacinth Bucket: "I want you to be the first to know: I'm going to be alarmed." Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se

I väntan på i morgon

Sitter åter här. Maken arbetar även idag så jag ska passa på att njuta men även få saker gjorda. Igår kom vi efter många om och men till Mångfaldens second hand/loppis/auktion. Tog ett tag att hitta efter som jag ännu inte fått köpa någon gps! :-) Men till slut. Den låg i byns gamla skola i Drängsered. Det fanns massor av pinaler och saker. Kartonger staplade längs väggarna eftersom det nästan fanns för mycket grejor och ingenstans att packa upp. Maken lyste upp som en pojk på julafton som nyss insett att han fått en bilbana. Själv skippade jag allt i tyg och for direkt till något av prylrummen. 4 skolsalar hela med datorer, snabbtelefoner, kassaapparater, tv, radio "you name it, they got it". Tyvärr så fick jag inte hem någon kassaapparat den här gången. Inte för att jag behöver ytterligare en men det hade ju varit lite skoj. Vi hittade dock lite fynd och för en gång skull var jag inte färdig snabbare än maken. Där fanns tillräckligt med saker att titta på innan jag tröttnade, och det händer inte ofta! Kan verkligen rekommendera ett besök, dessutom är personalen väldigt trevlig och serviceinriktad och sånt uppskattas av Sadoma. :-) I går ringde jag till min bästaste vän Ewlos, ja han heter naturligtvis inte så men eftersom jag föredrar smeknamn så får han heta så, förresten så är det hans eget påhittade smeknamn. Nåja nog babblat om detta. Ville bara säga att det var ett tag sedan jag pratade med honom och saknar honom väldigt mellan varven. "I love you söstra" (internt...) Har även lagt till en länk till ett fotoalbum. Bara lite nonsens bilder men det ska så småningom blir lite intressantare. Slutligen vill jag passa på att gratulera Mugabe till valet. Det verkar vara så praktiskt med ett val som bara har ett alternativ. Men ett litet tips till den "nyvalde" presidenten. Varför inte införa automatisk röstning också. På det sättet skulle man kunna ha 100% valdeltagande och dessutom minimera kostnaderna. Tills nästa gång. Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se

Ensam dag vaken

Det har varit en tyst och smygande dag, maken jobbade natten och har sovit hela dagen. Makalöst vad jobbigt det är att låta bli att låta. Det har blivit framför datorn hela dagen. Försöker lära mig mera om indexering och själva blogspot. I morgon är vi faktiskt lediga tillsammans. "Kryss i taket" Det är tyvärr inte ofta som det händer numera pga av alla djur som måste tas om hand. Tänkte vi skulle åka på auktion och loppis i Torup, av alla ställen. Det verkar lovande. Egentligen är det livsfarligt att åka på sånt med Nick. Han drar alltid hem en massa skit och bråte och oftast sådant man inte behöver. Nåja det ska bli kul. Kanske kunde prova att lägga in lite bilder från mobilen. See ya!

Ensamkväll

Sitter ensam medan min ärade sambo arbetar natten som en blå. Vad göra? Har säkert massor att göra som jag förtränger men nu har jag fastnat framför datorn och lyssnar intensivt till Romänska folkvisor. "Hora Miresei" skriks ut ur högtalarna och jag bara njuter för fullo. Funderar om jag har batteri i lurarna så att jag kan diska grytor och gå ut med hundarna. Måste undersökas. Huset är nu färdigmålat med linoljefärg. Hoppas det blir blir lika bra som alla påstår. Nåja återstår att se. Bara fönsterna kvar. Gud nåde Vajleth säger jag bara. :-) Hoppas att takläggarna anländer snart. Det verkar vara ett evigt pågående krig med diverse hantverkare. Ett krig man bara inte kan vinna. Det är egentligen lika bra att ge upp. Hade det inte varit för min kära sambos tålamod hade man väl hängt i ett rep i trädgården. Det skall tilläggas att min sambo inte precis är välkänd för sitt tålamod men när det kommer till huset förvandlas han till tålmodigheten själv. Nu bör jag väl börja med sysslorna och lyssna vidare. Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se

Kooperationen

Blev ju inte så mycket skrivande här inte men tänkte ta tag i detta nu. Även om det inte är så intressant att läsa om icke-nyheter i Sadomas värld. Tyvärr så kom cancer och annat skit emellan men nu så håll till godo. Målningen av huset fortgår. Dessvärre akut utrymmning av hönshuset/vedbod beroende på för mkt skräp på dess vindsvåning. Tvärsbjälkarna hängde som blöta furor. Nåja det klarade sig men skidor, pulkor, sparkstötting fick åka ut tillfälligt. Varför har vi 860 par skidor? Efter dagens bravader så fick Sadoma panik i blicken när jag på självaste midsommarafton tittade på vägguret i hallen. Hade jag glömt och skruva upp klockan eller var klockan halv fem?!! Har var goda råd dyra och inget att betala med. Snabbt som ögat med automobilen till Falkenberg. Affär efter affär var stängd. Lite småsur på mig själv att jag inte handlat innan eller handlat tidigare på dagen. Kände att en reglering var nära förestående men så kom jag och tänka på Kooperationen. Foro dit och minsann så hade de öppet till klockan sex. Underbart. Sill, potatis, och annat som hör till. Hittade en intressant deckare med på halva reapriset. Nöjd och belåten mumsade jag på en Delicatobulle på väg till bilen. Mumlade stilla på väg ut i ingenmansland. "Gud välsigne Kooperationen"

Söndag

Ojojoj

Söndag och dessutom debut av något som närmast kan liknas vid en trött högstadieelevs försök till att skriva en uppsats vad denne gjort under sommaren som gått än en "blog" i riktig mening.

Nåja ni får alla stå ut och passar det inte så kan man ju alltid surfa vidare.

Jag sitter helt enkelt här och "författar" denna text helt beroende på att jag inte orkar att förta mig något annat. Med denna text försöker jag finna en sorts ursäkt att inte göra det jag borde åta mig att göra. En sorts undanflykt helt enkelt.

Vad är det då ni tänker, vad är det han borde göra såhär en Februarisöndagseftermiddag??

Jo att helt sonika montera ner julgranen och städa undan julsakerna.

Alla kulörta kulor och tomtar verkar stirra på mig. Stirra och skrika "PLOCKA NER OSS IDIOT! DET HAR FAN GÅTT NÄSTAN 40 DAGAR SEDAN JULAFTON"

Ångesten ligger som ett tjockt lager smog i huset. Jag vill, men orkar inte. Det har kommit till en punkt då jag bara helt passivt ignorerar alla tomtar, amaryllisar och elektriska ljusstakar. Jag har tom tänkt att om jag inte tänder julgranen och stakarna så finns de inte. Kanske....

Varje gång jag är ute och går med hundarna tittar jag in i folks fönster, letar efter minsta tecken till tomte eller någon juligt lysande elektriskt. För varje dag blir dessa tecken färre och färre.

Jag skyller allt på min make som verkligen älskar allt blinkande och kulört, vare sig det är julsaker eller annat. Bara det är broderat och glänser så kan det gärna visas upp.

För några veckor sedan hade jag orken att ta ner allt, men nu, nu verkar det ha övergått till just oro och ångest.

Maken säger: "låt det sitta uppe till lillajul". Va fan är lillajul och när inträffar det??? Säkert nått Halländskt.

Nåja jag ska ta ett par Panodil och börja med en enkel ljuslykta... sen kanske...