Köpångest och telefonlust

Maken jobbar i natt så jag är gräsänkling för några timmar. Sitter och frossar över vilka saker jag bara vill köpa. Dessutom försöker jag besluta mig för vilken mobiltelefon jag vill ha. Ska det bli en Iphone eller en Xperia1 eller vad? Jag vill ha en pekskämsmobil som passar mig. Båda två har ju både för och nackdelar och jag inte bestämma mig. En liten röst i huvudet viskar hela tiden. Sansa dig Saddo, sansa dig. Vänta... Du kan ha din gamla mobil ett tag till. Det går ju att ringa både hem och till SOS. Hela min kropp och själ vill köpa och köpa men hjärnan sätter stopp. Men idag lurade jag hjärnan. Köpte en liten sak på auktion. En kul liten röd telefon. Men vad ska man med den till egentligen? I morgon är jag ledig från jobbet. Då hoppas jag vid Gud att plåtslagaren kommer så han kan klä in ventiler och skorstenen som skulle vara gjort för 1 månad sedan. Jag börjar långsamt hata hantverkare. Om jag jobbade som vissa hantverkare så skulle mina patienter vara döda för länge sedan. Kan man inte införa en hantverksgaranti ungefär som vårdgarantin? Nåja till deras försvar att de inte kommit tidigare var ju att en av dem råkade såga av sitt finger eller fingertoppen. Han visste egentligen inte så noga. När jag frågade honom om de kunde sy fast biten igen svarade han "nää den ligger väl kvar någonstans på gården...". Jag antar att man får ta sådana saker med jämnmod. Nu ska jag lägga mig och försöka förtränga ökade räntor, bankkriser, underbemanning och personalbrist. God natt livet vart du än är!

Hemma

Så var man hemma igen efter en liten minisemester i hertigdömet Schleswig-Holstein. Det var mera egentligen som en shoppingrunda i den lilla byn Heiligenhafen. Det blev inte så mycket alkoholinköp för mig, endast en flaska whiskey, tre paket inspelningsbara DVD skivor, en grillkorv och en Toblerone men desto mera köpte svärfar. Eftersom jag även var chaufför så körde vi lite fel också, jag skyller på maken eftersom jag inte får inhandla en GPS, fast så jättefel var det inte för jag läste skyltarna och vi kom till slut till Puttgarden men körde lite ut på landet. Det är ju ändå där alla trallande jäntor med blonda flätor, män i lederhosen och Bierstuben finns. Men tyvärr blev det ingen allsång i en bierstaube för jag var ju tvungen att åka hem innan det blev alltför sent. Hem kom vi till slut dock. Ytterdörren är på plats och både dörrar och fönster är drevade och lister påspikade så nu behöver man inte ta på sig yllekoftan när man går upp på morgonen. Balkongens trallgolv är också snart lagt. Det ska bli så skönt när alla byggjobbare försvinner och man åter blir ensam. Jag längtar verkligen efter normalitet igen. Nu ska jag knyta mig och vakna upp till en förhoppningsvis skön lördag.

Renovering eller Demolering

Nu har vi verkligen ingen balkong. Byggkillarna har rivit ner balkonggolvet, trallen, plåten, pappen, och råsponten. Nu står innertaket blottat och tittar förskräckt upp mot stjärnhimlen. Delar av råsponten var som ströbröd när man tog i den. Det verkar ha stått och läckt vatten där en längre tid. Som tur var så stannade det onda vid råsponten. Så nu har de på nytt reglat upp. Det skall isoleras och på med nytt tak m.m. En kul grej är att vi hittade två trekantiga träbitar under råsponten där två personer signerat med sitt namn. Lite spännande. Undrar om det är snickarna som byggde det hela en gång i tiden som velat bevara sig i evigheten? På den större biten står det "Eri Larsson, Träslöv, 1932" (kan vara Elis också) och på den andra Viktor Larsson, Hunnestad" i vacker skivstil skrivit med blyerts. Någon som känner till vem det kan vara så hör gärna av er. Lite kul med historian bakom. Det har sålunda blivit mera plåt och i morgon bär det av till Stena Metall igen men denna gång blir det bara en släplast. Desto flera blir det till återvinningscentralen med trä. Vi har påbörjat att fixa biblioteket. Tapeterna rev jag ner idag men sedan tröttnade jag på att leka renovering så jag började fixa middagen istället. Det blev fisk igen. Nu är jag ingen mästerkock direkt utan jag fick ta fram min gamle vän Kooperationens Kokbok. Hittade ett recept som lät gott med ungstekt fiskfilé. Lät lättlagat och enkelt med Kooperationens handfasta råd. Men tyvärr så såg inte slutresultatet så väldigt aptitligt ut men maken verkade överleva middagen och jag såg inga vomiteringsförsök. Han sa till och med att det var gott men jag undrar. Själv så tyckte jag väl att det smakade okej. Det kanske var en praktikant som skrev receptet en gång i tiden. Får ta upp detta på nästa årsmöte.

Nytt och blött

Idag har vi verkligen varit nyttiga. Rensat skorstenen och borstat den på insidan från fågelbo fast det inte var mer än fem, sex månader sedan sotaren var här. Det blev hela två och en halv sopsäckar med pinnar. Man får väl bara hoppas att det blir bättre när vi fått en huv över skorstenen. Så nu kan vi börja baka igen i bakugnen. Vajleth har ju börjat skolan så vi får se när det kan bli. Idag så har byggarna monterat ner balkongräcket och bytt fönstren ut mot balkongen. Sedan var det ytterdörrens tur. Den blev trots allt riktigt snygg, ja i varje fall halva dörren för det visade sig att när de väl packat upp båda dörrhalvorna så var det två högerdörrar istället för en av varje. Byggkillarna hade kollat de två medföljande avcheckningslistorna där fyra OLIKA personer signerat att de packat rätt och monterat dörrarna rätt. Så killarna började med arbetet. Tog bort dörrkarmar och snickrade. TROTS detta blev det tydligen fel i leveransen. Tydligen måste man göra allt själv på denna jord för att få det som man vill ha det. Så nu står vi där med ett gapande tomt hål. Dessutom har det börjat regna. Det fick bli en provisorisk dörr tills måndag. Sanna mina ord, någon kommer att regleras för detta misstag. Lite second hand hann vi också med idag även om det inte blev några direkta fynd så var det skönt att komma bort från renoveringsröran. Det fanns gott om fula 80 tals möbler men ytterst lite 20-30 tals som jag är ute efter. Jag hittade dock ett par snabbtelefoner så som kompletterar de andra så nu har vi täckt in hela huset. Jag fullkomligt älskar att gapa "middagen är klaaar" i högtalarsystemet. På tal om middag så måste jag fixa en sådan också. Hade mina tankar på fisk.

Regna & Blåsa AB

Vad det ska blåsa och regna hela tiden. HALLÅÅÅ jag har semester! Ingen verkar ha hörsammat detta i varje fall inte vädergudarna. Väcktes i morse halv åtta av dörrklockan och naturligtvis hundarnas skällande. Det var byggföretaget som hämtade sin husvagn. Det tokregnade ute och jag var tvungen att bege mig ut och låsa upp garaget. Senare fastnade jag framför datorn när jag skulle kolla väderprognoserna. Enligt vår kära väderlekstjänst så bör det spricka upp snart. Jag får hoppas och be för bättre väder. Ringde chefen på byggföretaget. De väntade på dörrar och tänkte vänta med att skicka killarna tills dörrarna levererats, så inte killarna bara går och dräller i väntan på dörr och fönster. Jo det är så sant... som landstingsanställd tänker man inte på det sättet. ;-) De hade ju inte ens kunnat jobba i vilket fall eftersom det är orkanstyrka ute. Nu tittar solen fram och det slutat regna. Stormen verkar börja bedarra. Än en gång hade Kungl. Statens meteorologiska-hydrografiska anstalt rätt. Jag ska passa på att äta frukost och hämta posten.

Stranden

Morgonen var lugn. Maken hade kommit hem efter ha arbetat natt. Hela dagen för mig själv tänkte jag och gick och borstade tänderna. Jag hade ju verkligen jobbat livet ur mig i går. Slängde gammal tjärpapp från taket. Lastade och lossade två släpkärror med papp. Det var svalt i badrummet. Alla fönstren hade stått öppna under natten. Min arbetskollega ringer och frågar om jag vill följa med till stranden. Ja sa jag tveksamt. Jag är lite allergisk för stranden. Alla dessa människor i bar överkropp och röda som små griskultingar. Men okej. Det ringde på dörrklockan. Lite irriterad över att inte ha installerat en riktig gong gong for jag ner för trappan. Där stod en vänlig själ utanför. Han ville bara säga att det kanske inte var bra att skära takplåten med vinkenslip som takläggarna höll på med efter lite diskussion så tackade jag för vänligheten. Nu gällde det att hålla huvudet kallt. Ringde till tillverkaren Plannja men de kunde inte svara på några frågor om jag inte var företagskund. Ännu mera irriterad. Tänk om jag som sjuksköterska hade sagt till mina patienter att jag kan inte svara på dina frågor för du tillhör inte Landstinget Halland. Nåja jag ringde runt lite återförsäljare och firmor och frågade. Inte blev jag klokare av detta. Alla var visst väldigt hjälpsamma men gav lite olika svar. Vissa sa att det var ingen fara, andra att det ska du absolut inte göra osv osv. Ringde byggfirman och chefen där. Han blev lite ställd och sa de brukade alltid göra så men han skulle ringa Plannja själv. Efter ett tag så ringde han tillbaka. Han hade pratat med tillverknings/teknikavdelningen samma människor som jag inte fick svar av. Lyckligtvis var det grönt ljus. Så länge man hade metallklinga kunde man skära i taket. Färgen kunde blir missfärgad i skärsnittet men färgen skulle inte lossna. Plåtarna kunde inte heller rosta då de är av aluminium. Jag pustade ut, ingen trombolys behövdes denna gång. Ringde upp kollegan och sa att stranden skulle sitta fint nu. Jag kommer om än något försenad. Packade ett badlakan med Sjukhusets gamla logga och Landstingets picknickfilt med älgar som vi fått i julklapp. Väl på stranden möttes jag av en grupp sönderbrända kvinnor i en alldeles för liten bikini. Suckade djupt för mig själv, himlade med ögonen och letade efter kollegan. Jag kom på att jag glömt solskydd. Herregud! Det kan bara bli en timme eller två sedan måste jag åka. Nåja efter lite badande kom ett par glassförsäljare körandes med en glasslåda. Jag rös inombords av tanken att någon fortfarande gick omkring och sålde glass. Än finns det hopp för Sverige. Jag ropade "fröken.. fröken" men glassförsäljarna uppmärksammade inte mina anrop. Jag bestämde mig i det ögonblicket att jag skulle ringa upp chefen för Sia Glass. En lektion för unga fröken i vardagligt hyfs är var vad hon behöver. Efter en stunds badande i iskallt vatten låg jag inlindad i mitt badlakan och picknickfilt. Tänkte att solens strålar inte kunde komma åt mitt arma skinn men tji fick jag. När jag så äntligen kom hem så utvecklades min överkropp till ett rött stoppljus. Jag svor över att jag glömt solskyddet. Nu hade jag själv genomgått en metamorfos till en rosa griskulting. Hua, jag har nu smort in mig med diverse krämer jag hittat. Hoppas jag är återställd i morgon.

Trött och less

    Äntligen hemma från arbetet. Jobbigt som vanligt och jobbade över som vanligt. Kan inte gå in i några detaljer här på bloggen pga tystnadsplikt men jag dööör sakta inombords.
Jag längtar efter att stå i kassan på ICA. Ska därför bli kul att sälja korv på Annebergsbanan i Varberg på onsdag. Jag och några arbetskamrater står i en korvmoj där och kränger hamburgare, korv, godis, läsk, chips samt en massa annat. Tänka sig att bara stå hjärndöd och slå i kassan. Nja riktigt så är det inte men det känns så nu. Avkopplande. Kom gärna och besök oss där så kanske ni får en liten gratis korvstump.
    Takläggningen fortsätter som planerat men vi måste nog lyfta bort balkongen på framsidan och lägga nytt plåttak och bjälkar därunder även byta papp under yttertaket. Ledsen att säga det men det ser nog mörkt ut på semesterfronten i år. ;-/ Men jag hoppas på fler sommrar...
Nu ska jag verkligen gå och sova.Vi kanske ses på onsdag.

Natti
Sadoma


Jag har placerat min blogg i
Långås på bloggkartan.se

Söndagens pigghet

Söndag och faktiskt är jag mycket piggare idag. Igår var jag som en död sill på dagen. Vi kom till slut på kalaset. Närmsta grannarna hade samlats och värdparet bjöd på välkomstdrink när jag till sist kom med andan i halsen fem minuter försenad. Det hade åskat hela dagen och strax efter sex på kvällen började det störtregna. Yttertaket var ju bortplockat på vissa ställen och jag anade oråd. Klättrade upp på vinden och fann pölar här och var. Det var till i panik att hämta alla husets baljor och kärl. Ringde maken och rapporterade vad som hänt. Killarna kom strax därefter och satte upp en presenning.

Jag fick andas ut och kunde gå på mitt gästabud. Hundarna är åter hemma efter ha blivit passade hos svärförädrarna två, tre dagar. Det är lite skönt att vara hundfri då och då. Det blir troligen trädgården idag. Jag hoppas på mycket solsken och sommarlent väder.

Ensamkväll

Sitter ensam medan min ärade sambo arbetar natten som en blå. Vad göra? Har säkert massor att göra som jag förtränger men nu har jag fastnat framför datorn och lyssnar intensivt till Romänska folkvisor. "Hora Miresei" skriks ut ur högtalarna och jag bara njuter för fullo. Funderar om jag har batteri i lurarna så att jag kan diska grytor och gå ut med hundarna. Måste undersökas. Huset är nu färdigmålat med linoljefärg. Hoppas det blir blir lika bra som alla påstår. Nåja återstår att se. Bara fönsterna kvar. Gud nåde Vajleth säger jag bara. :-) Hoppas att takläggarna anländer snart. Det verkar vara ett evigt pågående krig med diverse hantverkare. Ett krig man bara inte kan vinna. Det är egentligen lika bra att ge upp. Hade det inte varit för min kära sambos tålamod hade man väl hängt i ett rep i trädgården. Det skall tilläggas att min sambo inte precis är välkänd för sitt tålamod men när det kommer till huset förvandlas han till tålmodigheten själv. Nu bör jag väl börja med sysslorna och lyssna vidare. Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se