Festångest

Så var det 2 dagar kvar tills den stora klinikfesten. Det var säkert sju år sedan sist jag gick på en sådan fest men i år hade jag lagt mig ledig. Temat för i år är "Bling Bling, Glitter och Glamour". Problemet är att jag inte känner mig särskilt glittrig. Känner inte riktigt för att gå men min närvaro avkrävdes särskilt i år. Man hade gjort upp planer för mig att deltaga i skönsång inför avtackningen av en läkare. Jag försökte desperat att få folk att förstå att min sångröst håller endast i duschkabinen och att man inte kommit så långt i den medicinska vetenskapen avseende trummhinnetransplantationer men från festkommittén slog man ironisk nog dövörat till. Till trots ställde jag upp plikttrognast. Det är ju trots allt tingens ordning att rangen lyder Gud-Konungen-Överläkaren. Sedan när överläkaren valde att åka och fiska istället för att deltaga på festen föll en stor sten från mitt hjärta. Men det är försent att backa ur från festen nu. Vad göra? Maken har fått en hemsk förkylning, kan det smitta? Det är åter jobbkväll och det är dags att skrida till verket.