Kan man fråga sig. När ska denna osaliga otur vända? När ska lyckans vindar åter blåsa liv i min gamla nuna?
Stävar på som en gammal oceanångare men det är tungt i livet just nu. Ja nu ska jag publicera lite själsligt gnäll, det är bara nyttigt.
Nästan varje dag de senaste 71 dagarna har någon kris inträffat och i detta fall innebär inte kris utveckling! Det kan jag lova. Makens jobb, avloppshaveri, datorhaveri, översvämmning, bildörrar som fastnar, sjukdom och elände bland släktingar, med mera, med mera, et cetera, and so on and so forth, ja kanske inte så mycket var och en grej för sig men när man upplever dem i sin helhet blir man bara så matt. Jag hoppas verkligen på ett stort PLUS nu.
Min skola går det si så där med. Okej jag har klarat mig tills nu men det tar evig tid och man blir för varje dag inte mera klarare över vad man egentligen sysslar med. Alla lediga minuter går till att läsa trots kursens utlovade "halvtidsfart". Lärare som verkar ha rökt på i lärarrummet innan de kommer in på lektion, mumlandes, blundandes och med totalt obegripligt svammel försöker förmedla sitt budskap.
Jag får stå ut. Vi har ju alla våra tegelstenar att bära som ett gammal kärt uttryck lyder. Visst känner man sig lite tillplattad när man hör något sådant?
Vad jag behöver är nog en exorcist.
Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar