Slutet

Snart är det dags att köra hem. Det har varit underbart avkopplande & skönt men lite längtar jag hem. Det har varit svårt att skriva nått från mobilen för den är ju helt kass som ni vet.
Tills vi ses!

Meglio Stasera

Nu sitter jag här och ska snart dra till Malmö. Ska blir skönt att komma ut lite eftersom vi inte kommer att ha någon vidare semester i år. Jag håller på att packa men mitt vanliga problem är att jag inte vet vad jag ska ha på mig och hur mycket jag ska ta med. Jag kom på en idé om att man kunde ha olika färdiga väskor packade för olika tillfällen så slapp man få panik i sista minuten. Typ ett malmöresekit för 4 dagars bortavistelse, ett begravningskit för 2 dagar osv. Man skulle även kunna strål och sterilförpacka resväskorna så höll de sig fräscha under många många år. Enda faktorn som kan gå fel är naturligtvis att modet kan ändra sig men det är sånt man får ta. Huvudsaken är att man slipper packningsångest. Igår fikade jag med Vajleth i FALKENBERG! Jo tro det eller ej men jag fick med henne till denna stad. Varberg är ju egentligen våra städer men jag måste ju medge att jag mjuknat sedan jag flyttade hit. Det blev macka och thé på Stålboms konditori, utsökt men jag önskade att personalen kunde klä sig i traditionsenliga kondisdräkter. Jag menar med hätta och spetsförkläde. Det anstår mig egentligen inte att besöka ett sådant oklätt etablissemang men jag gjorde undantag för Vajleth skull och för deras utsökta bakelser. Hann med ett besök på GeKås också. Som vanligt fyllt till bredden med folk. Köpte lite DVD-R skivor och hittade precis en sådan grill jag letat efter. Passade ju bra eftersom det även var makens födelsedag. Det blev grillat senare på kvällen och svärföräldrarna dök upp. Grillen blev en liten besvikelse. När jag lite kockmässigt skulle dra upp locket lossnade skuvarna till handtaget och locket flög tvärs över gårdsplanen. Som tur var träffades ingen. Nej inga flera graciösa rörelser för mig på ett tag. Får se om jag kan lyckas att skriva under min lilla minisemester i annat fall så rapporterar jag vid återkomsten. Nu ska jag njuta av "Meglio Stasera" hela förmiddagen.

Stormens öga

Skulle vilja gå ut på balkongen och gapa för allt vad jag är värd: "klockan är 01.00 och aaalllt är vääääl..." Men jag avvaktar. Långås har dessvärre inte haft någon Tornväktare på många år om det ens har funnits någon. Verkar som vädrets makter har lagt sig för att sova och att jag blivit bönhörd. Jag har precis pratat med mitt alter ego Ewlos. Troligen så far Sadoma till fäderneslandet, alltså Skåne på torsdag. Tyvärr blir det ingen Pragh resa pga. hopplös tomhet i penningpungen så det får bli någon skånsk utflykt istället. Vi hittar alltid på något annat. Ska bli skönt att komma ifrån verkligheten lite, hoppas bara att den inte kommer störtande efter mig. Goodnight Långås wherever you are...

Jag har faktiskt semester nu

Vaknade av en skrikande katt utanför sovrumsfönstret vilket i och för sig är märkligt då vårat sovrum ligger på andra våningen. Men i alla fall där satt Mosse nedanför och gallskrek efter någons uppmärksamhet. Han hade ett lidande i blicken och han såg ut att säga: "IDIOTER släpp in mig, katter gillar inte bli dyngsura!". Det störtregnade. Jag rusade ner för trappan och öppnade köksentrén. Mosse sprang in och stannade upp framför mig. "Torkning!". Jag frotterade honom torr eller någorlunda torr varje fall. Med långsamma steg gick jag åter upp mot sängen. Vid lunchtid hörde jag maken skrika uppifrån andra våning. Det hade läckt in från vinden Hur? Med oron i halsen klättrade jag uppför vindstrappan. Jodå det hade läckt igen. Bara till att torka upp. Ringde takfirman, de skulle komma genast. Under tiden fick onda aningar. Jag gick ner i källaren. Det hade läckt in lite i tvättstugan och i torkrummet med det var säkert bara för att allt vatten från taket runnit ner utanför. Sakta porlade det till brunnen. Jag trampande på en plaskvåt matta. Vred huvudet mot kokskällaren. Vred på ljusknappen och öppnade. Ut rann en störtflod av vatten. Där stod ca 1-2 decimeter vatten. Jag behövde syrgas. Det var till att hänga upp alla trasmattor på tork. Hade jag inte en länspump någonstans? Jag fann den. Såg på den, man kunde inte kalla den för länspump, egentligen inte heller ens för pump. Det var en liten grunka som man kopplade till borrmaskinen. Jag hade mest köpt den för att tömma madrassen på vatten på den tiden vi hade vattensäng. Nåja här har vi inte råd att vara knussliga tänkte jag. Kopplade ihop slangar och började pumpa. Efter ett tag så minskade faktiskt vattennivån. Jag upptäckte till min glädje att det var blivit självsug i slangen så jag lät det vara en stund. Under tiden hade takläggarna kommit. Det hade läckt från en presenning uppe på taknocken. Nu hade det slutat att regna och de började arbeta igen. Takfirman skulle stå för eventuella skador som uppkommit. Jag återfick mitt lugn. Sätt och läste på SMHI. Nu väntas en storm i natt. Jag orkar inte mera nu. Jag vill bara ställa mig på gården slå ut med mina armar och ropa: "jag har faktiskt semester nu". Vattnet i källaren försvann.

Mobil

Behöver en ny mobil. Jag kan knappt SMSa eller ladda den mera. Min trogne SE Z800i är sliten och i behov av att pensioneras. Fast jag har inte bestämt mig vilken som jag ska ha/behöver. Funderar över Nokia n96, SonyEricsson c905 eller X1. Lutar att det står mot n96/c905. Tips/ ideér? Hjääääääääälp.

Slappa

Efter ha vridit mig i plågor under natten, varm och bränd så känns det idag lite bättre. Lite svalare. Lite mindre sol. Jag ska aldrig vistas i solsken igen. Jag ska förpassa mig till de mörkaste och djupaste av jordens hålor. Nu ska jag återhämta mig. Hälla upp en whisky och grilla laxkotletter. Tills vi ses!

Jag har placerat min blogg i Långås på bloggkartan.se

Stranden

Morgonen var lugn. Maken hade kommit hem efter ha arbetat natt. Hela dagen för mig själv tänkte jag och gick och borstade tänderna. Jag hade ju verkligen jobbat livet ur mig i går. Slängde gammal tjärpapp från taket. Lastade och lossade två släpkärror med papp. Det var svalt i badrummet. Alla fönstren hade stått öppna under natten. Min arbetskollega ringer och frågar om jag vill följa med till stranden. Ja sa jag tveksamt. Jag är lite allergisk för stranden. Alla dessa människor i bar överkropp och röda som små griskultingar. Men okej. Det ringde på dörrklockan. Lite irriterad över att inte ha installerat en riktig gong gong for jag ner för trappan. Där stod en vänlig själ utanför. Han ville bara säga att det kanske inte var bra att skära takplåten med vinkenslip som takläggarna höll på med efter lite diskussion så tackade jag för vänligheten. Nu gällde det att hålla huvudet kallt. Ringde till tillverkaren Plannja men de kunde inte svara på några frågor om jag inte var företagskund. Ännu mera irriterad. Tänk om jag som sjuksköterska hade sagt till mina patienter att jag kan inte svara på dina frågor för du tillhör inte Landstinget Halland. Nåja jag ringde runt lite återförsäljare och firmor och frågade. Inte blev jag klokare av detta. Alla var visst väldigt hjälpsamma men gav lite olika svar. Vissa sa att det var ingen fara, andra att det ska du absolut inte göra osv osv. Ringde byggfirman och chefen där. Han blev lite ställd och sa de brukade alltid göra så men han skulle ringa Plannja själv. Efter ett tag så ringde han tillbaka. Han hade pratat med tillverknings/teknikavdelningen samma människor som jag inte fick svar av. Lyckligtvis var det grönt ljus. Så länge man hade metallklinga kunde man skära i taket. Färgen kunde blir missfärgad i skärsnittet men färgen skulle inte lossna. Plåtarna kunde inte heller rosta då de är av aluminium. Jag pustade ut, ingen trombolys behövdes denna gång. Ringde upp kollegan och sa att stranden skulle sitta fint nu. Jag kommer om än något försenad. Packade ett badlakan med Sjukhusets gamla logga och Landstingets picknickfilt med älgar som vi fått i julklapp. Väl på stranden möttes jag av en grupp sönderbrända kvinnor i en alldeles för liten bikini. Suckade djupt för mig själv, himlade med ögonen och letade efter kollegan. Jag kom på att jag glömt solskydd. Herregud! Det kan bara bli en timme eller två sedan måste jag åka. Nåja efter lite badande kom ett par glassförsäljare körandes med en glasslåda. Jag rös inombords av tanken att någon fortfarande gick omkring och sålde glass. Än finns det hopp för Sverige. Jag ropade "fröken.. fröken" men glassförsäljarna uppmärksammade inte mina anrop. Jag bestämde mig i det ögonblicket att jag skulle ringa upp chefen för Sia Glass. En lektion för unga fröken i vardagligt hyfs är var vad hon behöver. Efter en stunds badande i iskallt vatten låg jag inlindad i mitt badlakan och picknickfilt. Tänkte att solens strålar inte kunde komma åt mitt arma skinn men tji fick jag. När jag så äntligen kom hem så utvecklades min överkropp till ett rött stoppljus. Jag svor över att jag glömt solskyddet. Nu hade jag själv genomgått en metamorfos till en rosa griskulting. Hua, jag har nu smort in mig med diverse krämer jag hittat. Hoppas jag är återställd i morgon.